Hej!

Jag är besviken å ledsen på mig själv. Jag ska ju inte vara det. Ingen hade kunnat göra något. Jag är glad över att jag har min underbara sambo å son hos mig varje dag i alla år.

Varför jag är ledsen å besviken på mig själv är att jag fick missfall i fredags kväll. Man kan inte göra något åt det. Den klena trösten är att barnet inte var friskt. I dags läget så mår jag bra i kropp å själ, men det kommer nog den dag när man blir jätte ledsen.

Kände att jag var tvungen att skriva av mig lite för det lättar på hjärta med.

Man vet även vika man har nära sig å det är dem som redan vet å hört av sig. Vissa vet men har inte sagt ett knyst å det såra. När man berättar för sina vänner så hoppas man på att få få ett svar....  Man behöver sina vännner i en sådan här läge som vi har kommit i.

Nu ska jag mysa med min underbara son....

kram på er